About Beauty




We bought a house in Portugal. 
In a town called Lagos in the Algarve.
I'm still in wonder...
What a journey!

For me and my husband this is an old dream. A dream i thought was only a dream.
But it's not, it's reality.
We are gona live our dream of warm climat in our golden years.
No more grey, cold, raining dull winters.
Welcome sun, wind and yeah, let's see? 

Hot water from the solar panel...
Fresh orange, tomatos, boganvilla in the front yard...
Shade under an old sail over the roof terass..
Slow coked dinner... 
Old wooden table with lots of friends hanging out in our lovely courtyard.
Long walk on the beach, a beer in the shade...
Chit chat on my kind of realy not so good Portuguese...( it's coming, I'm trying to learn).
Fresh grilled fish from our neighbor Mr Gilberto, who has the coolest restaurant ever.
Some work time when I'm wanted.
The relaxed happy life.

I found her our perfect project, quit quickly. I think she was the fourth house I visited...
Not looking her best, but with tons of possibilitys...
I saw HER and the hidden beauty and fell in love!
Squished in between an old cemetery and a good fish restaurant, just waiting for me to help her out of her misery.
Neglected for YEARS, not a lot of love coming her way...
And now, change of times!
I see her, I love her and she feels it!

Since the beginning of this year I've been a hard barging lady! 
Realy had a new chance to roll up my sleeves in many perspective...
First, to buy a property in a new country.
Puh, not a Sunday walk on the beach I tell you!
Lot's of regulation and paperwork!!!
A LOT of breathing going on...

The first thing to do!
Dealing with the sneaky and greedy broker, what a ride...
So proud I made it with dignity.
And then!
Making the lady who sold the old house happy and satisfied.
Continuing with!
MANY mails and meetings with our new lovely lawyer.
Last part!
Contracting Jose Francisco Jesus, our fantastic builder.
AND have a "1000" meetings/ mails/ photo exchanging with him.
Flying down from Sweden to work with this project every six week since we bought HER in dec 2014.
Exiting, fun and such a ride...

I didn't know that it was possible for me to deal with al this.
I mean, it's not the first time we buy and renovating property's.
But before it was mostly my husband who's fixed everything.
Now it has been me, Anita the " the lady", "the dealer", "the architect" and "the projektmanager".
The first time in my life, a project as big as this.
Like a MILLION things to take in my head, so many choices... 
Oh la la I'm in wonder I haven't totally lost it:-)
And I did it the Anitish way!
So cool to see how my work as a stylist and a coach has helped me.
I think the Portuguese workers are not so used with so much appreciating.
Ha ha ha , now they are:-)

Off course I could not have done this on my own! My husband supports me and have so much trust in me. He know how much I love projects like this, he knows it's " my baby".
He kind of "gave" her to me...
Goes on  like a "man cheerleader" and just love me to death for al my work.
So much appreciation coming my way.
And from my lovely friends saying YOU GO GIRL!
I nearly can't take it al in.
Well, yes I can, I just let it runs trough me.
Coming in and going out, like food for  the soul and more love to the world....

I'm also super happy  for my friend who lives in Lagos . She gave me the contacts to the right people to work with and she helps me with 100's and 100's and 100's of photos.
SOOOOO greatful, thank you Carina!

AND I could not have done it without a BIG trust.
The love of people and the goodness in life.
Sooooo much things could have gone wrong.
But it has not, she's BEAUTIFUL!
Off course some things had to be corrected , but " Jesus" is a good man. ( how cool is it to have bouth Jesus and the old cemeteries?)
He makes the changes with ease. AND we had some realy good laughs the building team and I :-)
Like the other day, when like four man had to help me down from the roof ( no steps yet ) 
Uj uj uj...
I was NOT a pretty sight, my legs still hurt from the tension.
So happy for my sense of humor, but it was a pretty undignifying way coming down...
But hey still, even when my legs shaking like rattlesnakes, I'm in trust!
We love each other the house and I.
In the deep core of my soul I know they our love is real.
We are one and we gona share our love to the world.

Welcome to visit us!

Läs hela inlägget »

Every year after the Yogini ashram in Corfu, I go direct to our summerhouse in Småland.Time to rest, relax and be a "carrot"...A boild one:)
With a suitcase full of beauty, soft feminin Goddess clothing from Greece, I land at home. I do a quick stop in Gothenburg to unpack my bags. I'm so well aware of the story of re- packing. So attach to my "fluffy" feminin clothes. Dresses, blouses, shawls, necleses...I always re-pack to much.
This year same, same - did it again!
My friend told me to only bring 2 dresses. Yeah right? Sandals, trousers, silk blouses, dresses, fancy under wears, you name it...A small bag, but anyway to much. But you never know what you might need Anita?
New levels of why I work as a stylist hits me. I need ME!!! Hey, this is what I teach!
Because I actually don't need anything. This is only in my head, Im waiting in the shapeshifter. My transformation into my summerhouse Anitish me.
I'm loving my different way of living. Cool relaxed citychic in Gothenburg, Yogini Peacook in Corfu, Lazy summerhouse look in Småland. My different styles and needs taken care of. Same same and yet so different...
The summerhouse wardrobe is placed on the wall in our bedroom. An old wooden shell with hooks in black steel. Not much on it, but perfect and everything I need. My favorites.
In our summer home I do some serious trip down memory lane...
I'm so in love with my very old and cozy sweatshirt and pants in a VERY good quality from the early 80's. My cool doughter (who used to laugh out loud seeing me in this), wanted to sneaky peek and kind of "steel" them last year! I shouted out a big NO, don't touch!(80,s is the "new black" :) Grey and red with BIG statement all over...Can you see it? It's timeless beauty in shape of old memory's from my time as a scuba diver, (kind of short career but the suit stay's).
Yes, the Goddess has many faces! And in rubber and tubes she showed herself to me -85:-)
Old "farmers"shirt is another favorite. Pale blue and white with some holes that can't be fixed, kind of "country trashy"...Reminds me of my father in law, the man who build this summerhome. Can realy see his surprised face, me wearing this old worn out shirt. He was called "The Earl" when he was a young man. Hope his not turning in his grave, because I love it!
A pair of to old jeans shorts that in the beginning of my vacation nearly fall of because there are to big (fitting good in the end:-) Smack, favorites!
The old bikini I never use hanging on a hook, naked is best !
A well used cotton jumper from the early 90,s,.in pale salmon pink... Matching my orange life jacket from the 60,s. Hello, what more can a woman ask for?
Ops, I forgot my very old rubber boots, that fits like a glove! Perfect in the woods when I'm exited sneaking around hunting (and finding) the yellow gold, chanterelles. Always singing or talking laud, so damn exited...But also scared,  because in our woods it's a lot of scary wild pigs...(no, not eating "that" kind of mushrooms!)I tell you, they are dangerous!
But I'm brave!
I have a beautiful dress to, old hanging on the wall. Not much used, but so romantic and beautiful...on the wall, ha ha ha...Yep, here we have it. This is my dream summerhouse  wardrobe. 
I love this simple way of living. Dive in the ocean with my dog. Don't care about hairdo and makeup. Nothing but the sun and wind on my skin...Yoga on the backyard, a book to read, simple and good food, a drink with my beloved in the afternoon sun by the garage. On plastic chairs, easy going, drinking from the bottles. Just enjoying life...
I'm so in love with how the Goddess shows up in my life, in so many forms...My unpacked citybag stay unpacked. Soon I'm transforming again to?
Well, let's see!

Läs hela inlägget »

As I have so many friends all over the world I create my first blogpost in English. It might not be so correct in the language, but hey, you're my friends and I think you can hear my voice. 
Some " homemade" Swenglish" words maby, the " Anitish" way.
Perfect imperfection, just like me!
I'm sitting on my balcony viewing the ocean, reflecting on my weeks in Corfu.
A month Yogini ashram with Awakening women. My life feels like a movie, a good one. Not a Hollywood feel good movie, more the independent black and white one. Interesting and not what you expect... 
A little dramatic, real, raw and beautiful life changes over the years.
I can't nearly believe it. 
This summer, this life. 
All  my different choices...
From my work as a hairdresser, cool chick in black, wife, being a mum, to assisting in women's groups, Lifedancing teacher, guiding women, taking care of my mother, leading the Yogini assistant  team, Stylist and coach, selling and buying houses, project a new building in Portugal, to body work,  and this summer to SING IN A MICROPHONE AND RECORD!!! 
Hello, give me a break!
So surreal and yet so totally natural...
I'm pinching myself, is this for real?
Yes, I'm realy here, in paradise, on Corfu, in my body. 
Nothing less and nothing more, just a woman, through me, Anita Wiger.
The feeling of gratitude and humbleness runs through me.
Tears running from my eyes and my heart is so willing to surrender to all this incredible beauty. My first reaction is to outburst in sounds, but I let myself breathe into this moment.
I just breath and feel it. 
Like Chameli say, kiss it with your breath from the inside.
A tantric practice, playing with my life force...
It's over 15 years ago since I first met my dear friend and teacher Carina-Maria Caur.
She showed me a way back to my body, through the love of dance and movement.
Lifedancing, I just love the sound of this word, Lifedancing!
And some years later C-M gave a workshop with Chameli Ardagh.
I couldn't believe how "at home" this made me feel.
Feminin way of embodying spiritually.
It was like I found a bit of my own life puzzle...
You know that feeling when you put on the perfect ring, bam, there it is!
I shall not say it has all being easy, not at all.
Oh shit, so many feelings coming up from the basement. A lot of " ugly child's" being seen and held over the years. And I still hear knockings on my door...
I welcome them, they are all my "children".
Just wanting  to have some love and attention.
And they have.
They have my attention, my love and my patience...
For me this work has been crucial for my perception in the wide area of beauty.
It's nearly 8 years ago since  I woke up with a half paralysed face. I had to do a real check up when myself, how can I live my life like this?
What if this never goes away?
Can I still live in beauty?
After the first shock I went through a lot of shame feelings. 
Maybe it's my own fault?
Did I ask for this?
And, I'm not healing quick enough.
Bahhhhh, many voices wanted to be heard...
Some thoughts were my own, and some came as friendly messenger from " friends".
I can say it was a tough time, but with the help from my spiritual practice and my closest friends I started to heal.
Not only the outside and my face, I started to heal my inside...
I found out smart practices  ( as I love to practice ).
I asked the mirror everyday, how can I serve the Goddess , how can I bring out more beauty to myself and to the world?
How can I make myself more happy.
I did my best every single day, even when I didn't feel her...
It really helped me.
And I started to feel more love and beauty to myself and to others.
Maybe it's ok to shine even if you feeling a little "so and so"...
Can you feel beautiful  anyway?
I sorted out everything that didn't serve me and beauty anymore.
Bye bye old believe of how I could feel, Bam, gone from my wardrobe.
Welcome sustainable well fitting beautiful good quality clothes. Welcome space and clean shells.
Okey, one eyes can not be open and blinking, hello to the one that can!
I see you, beautiful sister...
My life was seen by me, from me with so much more kindness.
Much more relaxed from the " model" of how beauty should be...
The brainwashed and kidnapped version of beauty and fashion.
I choose to dare to be beautiful!
In all my aspects, and this was for me a total life change.
My way back home!
And yes, summer 2015, back to my balcony in Greece, Corfu!
My movie.
This 3 weeks serving in Paradise, with my Yogini sisters, my teachers, sharing my gifts, coaching so many beautiful women, sharing my voice, giving my love, this crazy loving heart!
Ahhhhh, just want to cry out my gratitude to the world.
And I do, I cry out loud!
I refuse to hold back on love!
I refuse do make myself and others anything but absofuckinglutly beautiful!!!
Forever at my knees in deep gratitude for this life.
With love

Läs hela inlägget »

Flera av mina stylinguppdrag har genom åren handlat om hur man gör en smart packning. Det har handlat om affärsresan, semester packningen och andra sätt att hantera förflyttningen av kära klädesplagg. Vi har tänkt lätta väskan, smarta stats/ festkombo packningen. Långresan och weekend bagen. Olika behov med smarta kläd kompisar som samsas om väskutrymmet. Finskorna, sköna gympa dojjan, kängan och flippflopp toffeln. Nessesären och alla hårprylarna... Allt tar sin plats och allt känns ju som de bara MÅSTE med, eller?
Vet inte hur många gånger jag själv undervisat och pratat "smart" packning.Tänka igenom och kombinera. Plagg som passar ihop och som är lätta att förvandla med fina accessoarer.Bara ta med det som används, göra det lätt för sig!
Så står jag här själv och stryker klänning efter blus efter topp efter byxa. Helt i " onödan", jag VET hur skrynkliga de är igen innan jag änländer. Men jag kan inte låta bli, känns så härligt! Jag pillar och lagar nån trasig söm, syr i en knapp...Provar och funderar...Nu stundar den årliga Korfu månaden. Mmmmmmm...
Som bortblåst är mina " goda råd" till andra. Känner mig inspirerad att inspirera... Jag viker ner de mest opraktiska, snygga fluffiga klädnader, färger som lockar min inre påfågel, min "Gudinne sida"... Kläder tunna som luft och i lager på lager i sköna naturmaterial ska de få bo på min kropp. Många plagg blir det och väskan blir allt tyngre och tyngre...
Tillslut måste jag bara lägga av ett asflabb och börja sortera bort lite. Hur vore det att leva som du lär Anita? Typ två blusar får stanna hemma...Ha, ha, ha!!! Tänker att jag ibland fortfarande älskar utrycket " To much is always to little". Även om jag numera har en stark och tydlig " simplicity sida"... Så jäkla härligt att bara vräka på, vara lite" to much", YES!!!
MEN vill ju inte få göra " skam ompackningen" på Landvetter. Ligga på golvet och stuva om bland våra heliga saker ( ok erkänner, HAR hänt ) Just på Korfu resan brukar jag och min vännina ta med en extra väska om vågen visar -SKÄRP DIG, PACKA OM! Eftersom jag är en obotlig optimist tror jag att denna gången slipper vi. Eller inte:-)

Läs hela inlägget »

Varje år arbetar jag i Grekland med den internationella organisationen Awakening women's institute som "personalchef" på en månadslång retreat. På tisdag är det dax...
Vi yogar, mediterar, sjunger, dansar och utforskar vår spiritualitet tillsammans. Embodyment, en djupdykning ner i kroppen.
Igen, ett nyp i armen.
Där erbjuder jag även min Våga Vara Vacker coaching. Idag på vad att göra listan: förbereda fina kort som erbjuder mina olika konsultationer. Välja vackra bilder och sätta texten på engelska. Funderar på vilka foton som jag själv inspireras av...kan man verkligen skriva på engelska som jag själv tycker låter bra? Bör jag vara engelskt korrekt?
Bestämmer mig för en " Anititisk" variant av språket , det blir bra! Dödskul och lite pilligt är det...sänder iväg till tryckeriet. Lite svengelskt :-)
Skrattar högt (och gråter lite) när jag får tillbaka underbart, vackra, inbjudande, sirliga, feminina, mumsiga FELSTAVADE vykort!!! Så typiskt mig, ibland otålig och lite för snabb...
Jag glömde att " korra"!
Nu till nästa fråga, är det slarvigt att använda som de blev, eller är jag nöjd ändå? Kommer ihåg min gamla grannes mammas fina talesätt -Ja, det var såhär det blev idag! Hon lärde mig att våga bjuda på en lite FÖR välgräddad paj en midsommar för många år sedan.
Ha ha ha, snygg men lite kantstött, just like me:-)
Bestämmer mig (efter lite velande) för att jag ändå är nöjd. Korten ÄR vackra! Jag står för mina små misstag, klappar om mig själv och väljer klimatsmart.
Yes, another hard day at work!

Läs hela inlägget »

Jag känner ofta att jag måste ha det roligaste jobbet som finns.
Måste nästan nypa mig i armen för att se om jag drömmer...Att utforska skönhet är för mig den ultimata passionen. Så många olika områden.
Spännande uppdrag har genom åren tagit mig runt i Sverige och ut i världen. Garderober så stora att det taget dagar att utforska...Vintage affärer och butikskedjor, många timmars letande av godbitar. Gräsligt tröttsamt för många, men jag fullkomligt älskar mitt jobb. Alla dessa fantastiska möten med människor som längtar... Kvinnor och män som vill ha en mer avslappnad hållning runt ämnet skönhet. Mer struktur och ordning, mer färg och mer inspiration. Hjälp helt enkelt.
Min känsla är att det fortfarande är många som tror att styling bara är för rika och berömda. Något som skådisar och artister sysslar med.
No, no, no!
Inte hos mig isllafall. Till mig kommer både " vanliga" och ovanliga, härliga, underbara, sköna typer. Långa och korta, smala och fylliga. Den lilla plånboken och den stora. Olika förutsättningar men ofta samma längtan...
Visst kostar det initialt en del att ta hjälp. Men i långa loppet är min ide att vi ska spara både tid och pengar. Att vi ska sluta överkonsumera.
Känna oss mer nöjda med det vi har i garderoben och i hemmet. Återanvända och vara smarta, bara köpa det som håller i längden. Vara mer snälla mot våra kroppar, klappa om oss och duga lite mer...
Många jag träffar känner sig lite blyga och ytliga om man säger att man längtar efter att Våga Vara Vacker. I Sverige kallar vi det jante. Vi är lite rädda att någon ska tro att vi är något...Hemska tanke!
Men jag ser samma mönster över hela världen, inte bara i Sverige. Så stor längtan efter sann skönhet i alla våra angelägenheter. Men också hindren och osäkerheten om vi duger...
Får man stråla om man inte känner sig " perfekt"?
Efter min ansiktsförlamning kan jag forfarande komma på mig själv med att vilja skratta lite mindre, så att munnen inte ser så sned ut.
Fast det gör jag inte, jag håller mig inte tillbaka. Jag skrattar högt, galet och mycket. Min dotter säger att jag låter som en häxa. Det tar jag som en fet komplimang!!!
Dagens tips, håll dig inte tillbaka! Stråla på. Ge och träna på att ta emot en komplimang. Om du får en, ta ett djupt andetag och be inte om ursäkt för dig själv.
Våga vara ditt vackraste jag!

Läs hela inlägget »

Jag älskar att fynda! Känner mig stolt, smart och nöjd när jag får till det. Idag inför morsdag, satte jag kosan mot bästa secondhand butiken. YES, som vanligt hittade jag någara fina " guldkorn". Glad att hedra både min fysiska mamma, moderjord och min plånbok.
I många år har min mamma varit svårt sjuk och numera rullstolsbunden. Inte ska ni tro att hon givit upp sin känsla om att vilja vara fin. Nixfilipix, hon ber mig glatt hjälpa henne att uppdatera sin garderob. Rensa bort plagg hon inte längre kan bära pga sin fysik. Armar som är svåra att lyfta, magen som är svullen av nålstick och medicinpump. Men tro inte att hon tappat sin känsla för stil. Nej nu väljer vi plagg som är mjuka, följsama och passar hennes omständigheter. Självklart så klagar hon ibland med all rätt, men för det mesta använder hon sin humor. Som idag, -Anita jag måste tyvärr skänka bort mina tjusiga sidenbrallor, jag halkar ur rullstolen! Tillsammans packar vi skrattandes återvinningspåsen...
Stolt som en drottning berättar mamma att personalen brukar vilja kika in i hennes garderob för inspiration...Så himla härligt att se min mamma kämpande resa sig ur rollstolen för att riktigt njuta av hur fin hon är i sina nya plagg. Speglar sig glatt och ser så nöjd ut. Sen ber hon mig välja ut nån cool outfit inför resan till Danmark som skall komma om nån vecka.
Ja livet blir inte alltid som man tänkt sig, men åh att kunna se det vackra i livet, en sån gåva. Med en liten tår i ögat vandrar jag hemåt och känner att idag har jag fyndat på många plan...

Läs hela inlägget »

Kan man driva en blogg fast känslan i mig är att jag inte riktigt vet hur man gör? En stylingblogg som handlar om mer än stil och mode? Japp! Jag citerar en cool tjej med unik stil. - Detta har jag aldrig gjort, så det klarar jag säkert! (Pippi Långstrump) Jag kommer att blanda högt och lågt. Djupt och ytligt. Humor och allvar. Glitter och vadmal. Förhoppningsvis inspirerande!

Jag har tyvärr länge haft en överdriven rädsla för teknik. Fast jag älskar min telefon, min platta och dator så känner jag mig ofta osäker och lite fånig. Med darrande röst ber jag support människorna att tala långsamt och systematiskt för att jag ska hinna med, när någon teknik pryl felar. Sara som hjälper mig med min hemsida, har länge sagt till mig - Kom igen Anita, starta en blogg! Du kan lägga in bilder själv, det är jättelätt och kul. Jag tyckte det lät svårt och läskigt. Fast även spännande. I ett svagt ögonblick sa jag att när den nya hemsidan är klar så startar jag. Ja nu är den ju det, så... Jag överkommer min teknik rädsla och njuter av att jag älskar att skriva och att dela med mig av min passion för skönhet i alla former. Here we go!

Min Styling klient just nu är en lätt bedagad äldre Portugisisk dam. Någon som inte brytt sig om varken stil, färg eller form på många år och hon har definitivt inte tagit hand om sin skönhet. Vi jobbar med att ta fram hennes potential, hennes unika personliga stil. Rensa bort det som inte längre tjänar, bygga på en längtan om att visa sitt rätta jag. Vi kommer himla bra överens och även om språket inte är detsamma så förstår jag henne. Jag ser henne och hon litar på mig, en härlig känsla. Förändrings processen har varit rätt så lång och djup. Sakta men säkert har hon kommit ur sitt skal av gamla förväntningar om hur man får och kan se ut. Om hur man kan känna sig. Hon börjar ståla... Vacker, annorlunda, rolig och inte riktigt vad man förväntar sig av en dam i hennes ålder. Jag känner mig så stolt över hennes förtroende.

Hon är vårt nyförvärvade Portugisiska supercoola hus!


Läs hela inlägget »